Waɗanaa lobbudu "NJANNGEN PULAAR" ko janngooɓe muynuɓe ɗemngal fulfulde, tawi ko yejjitnooɓe, walla yiɗɓe reftaade, maa ɓeydude jaŋde mum en.
Eɗen puɗɗoroo binndanɗe men ndeeɗoo haatumeere aroore les, inniraande "Alluwal kuftidinngal alkule pulaar"; nde hollitta ko denndaangal alkule pulaar, e fawaade e yeruuji : kelme e konngi.
T° |
Alkule |
Yeruuji (kelme) |
Yeruuji (konngi / konnguɗi) |
1 |
' |
Ha'ay |
O wi'i : "Ha'ay, mi hokkaani !" |
2 |
A, a, AA, aa |
Abba, aada |
Abba rewii e Adda haa galle mum en. |
3 |
B, b |
Baaba, abbaade |
Baaba addii ballal mum e leydi he. |
4 |
Ɓ, ɓ |
Ɓitto, goɓɓe |
Ɓittude yimɓe feewaani. |
5 |
C, c |
Cabbi, ɗacce |
Accaa helii cabbi harkille (arkille) Cillo. |
6 |
D, d |
Daba, addo |
Adda aadorii ko remrude daba. |
7 |
Ɗ, ɗ |
Ɗiɗi, ɓiɗɗo |
Ɗahiiru addanii Zahaa liɗɗi ɗiɗi. |
8 |
E, e EE, ee |
Elo, neene |
Eli addii ele e ceede. |
9 |
F, f |
Falo, aflaade |
Faama faltii palal falo Farba. |
10 |
G, g |
Gorko, jaggude |
Demoowo aawii gerte e ngesa mum jeeri. |
11 |
H, h |
Haala, ahde |
Hoddu fof ene haala, wonande ganndo. |
12 |
I, i, II, ii |
Idi, diidi |
Idi wallitii ilam. |
13 |
J, j |
Jallo, hajju |
Jalo ko kuutorgal ndema. |
14 |
K, k |
Koorka, hokkude |
Soonyo warii kolce keewɗe. |
15 |
L, l |
Lella, ella |
Lohɗo fof ene heewi hokkude ella. |
16 |
M, m |
Malal, jamma |
Malal nattii sanyde jamma. |
17 |
MB, mb |
Mbaalu, jammbere |
Woni mbabba ko mo gollotaako. |
18 |
N, n |
Neɗɗo, sinno |
Woɗi neɗɗo ko nafoowo leydi mum |
19 |
ND, nd |
Ndamndi, jinnde |
Riiw ! Ndamndi yarii ndiyam loonde. |
20 |
N G , n g |
Nguli, janngude |
Janngude pulaar ko sodorde ganndal. |
21 |
NJ, nj |
Njamala, sannjaade |
Njulli wujjii njawdi njananndi. |
22 |
Ñ, ñ |
Ñuuñu, fenñinde |
Ñaawoowo fenñintu goonga. |
23 |
Q, ŋ |
Qaro, kaŋŋe |
Idi danyii ŋaro, Faama ne danyii kaŋŋe. |
24 |
O, o, OO, oo |
Oto, oolo |
Onon kam, hol jeyɗo oo oto jooɗɗo ? |
25 |
P, p |
Paate, lappude |
Paate lappii butaali mum makka. |
Q, q |
Qabri, haqqille |
Qabri woni yanaande walla waamulde. |
|
26 |
R, r |
Raddo, arde |
Roontaade waraango ene saɗi. |
27 |
S, s |
Sasa, asko, paraas |
Sekko waɗatee ko e suudu e caali. |
SH, sh |
Shamsu |
Shamsudiin arii ɗo hannde. |
|
28 |
T, t |
Tamara, settude |
"Ngaree dingiral !" nattii woodde jooni. |
29 |
U, u, UU, uu |
Uddo, wuurde |
Buubu ene uura lati. |
30 |
W, w |
Waare, jirwinde |
Mballondiren e ko nafata wuro men. |
X, x |
Xadijettu |
Xadijettu ene janngina Vuraana. |
|
31 |
Y, y |
Yaare, layya |
Yaare fiɗii Yero e yitere. |
32 |
X, ƴ |
Xaro, leƴƴannde |
Duhotooɗo fellittu yiyde ƴiiƴam. |
Z, z |
Zeynabu, Zakkariyaa |
Ceerno Zeynudiin duwaniima yimɓe. |
TESKO NO FEEWI : Zeeɗoo alkule Q - q, Sh -sh, X - x, Z - z, ngonaa alkule pulaar. Kono eɗe kuutoree wonande woon e kelme jiggaaɗe e ɗemɗe koɗe (ɗemɗe goɗɗe).
NJANNGEN ZEE PULAAREEJE FUUTA TOORO E FUUTA JALOŊ :
T° |
FUUTA TOORO |
FUUTA JALOŊ |
1 |
Fuunti so wottinii, hirtintaa. |
Fenaande hirtinay, kono soƴƴintaa. |
2 |
Ina ŋata, ŋatataa, wiɗɗin koyngal. |
Qatay, ŋatataa, wota naat e tuuba. |
3 |
Mo lummbaani hoto jal jooliiɗo. |
Woto mo lummbaali jal yooliiɗo. |

Naatirde
E fawaade e ngonka hannde ɓurka tuugaade e demokarasi, yanti heen podooje birgatnooɓe lefol gardagol leydi; pelle pine Pulaar, Sooninke e Wolof ina peññina ballal mumen feewde e wiɗtooji jogorɗi waɗde jowitiiɗi e nehdi e jaŋde e dawrugol kesol wonande ɗemɗe ngenndiije tawa eɗe kuutoree e dow kormagol leƴƴi men, ɗemɗe men e pine men.
So en teskiima wonde leyɗeele goɗɗe ina kuutoroo humpito men ko fayti e jaŋde ɗemɗe ngenndiije wonande duɗe leslese hakkunde 1982 e 1999, ina haani ardiiɓe leydi ndi njuurnitoo ngoon ɗoon humpito ngam naattinde ɗum e tippudi nehdi e jaŋde ndi.
Hannde, huutoraade ɗemɗe ngenndiije e fannuuji nguurndam leydi ndi kala, haa teeŋti noon ko fayti e nehdi wontii huunde javaande e nder winndere nde. Yoga e pelle ina kollita ɗum, ko wayi no: goomu “Lingapax” mo “UNESCO” e dental jagge kalfinaaɗe nehdi ngenndi (CONFEMEN) e leyɗeele kuutortooɗe Farayse (AIF), hay “Banque Mondiale” paalkisinooɗo ɗemɗe ngenndiije waɗtii wiyde wonde eɗe njeyaa e geɗe teeŋtuɗe baawɗe ɓamtude tippudi nehdi e jaŋde e nder Afirik.
Humpito Muritani e jaŋde ɗemɗe ngenndiije e jaŋde mawɓe.
Duɗal ɗemɗe ngenndiije:
Yamiroore cosgol duɗal ngal tonngoode mum ko 79.348/PG/MEFS ñalnde 12/10/1979. Duɗal ngal ina foti yuɓɓinde e renndinde e ƴellitde denndaangal wiɗtooji ciyneteeɗi feewde e ɗemɗe ngenndiije fof. E ndii mbaydi, golle duɗal ngal ko heblude naatgol ɗemɗe Pulaar, Sooninke et Wolof e nder jaŋde leslesre e heblude jannginooɓe e wallifaade defte. Ƴeewde jaŋde nde ko naamni to bannge geɗe memotooɗe e to bannge ngalu. Anndude kadi nafooje potɗe wonde e kuutoragol ɗemɗe ɗe to bannge jaŋde leslesre, e kumpital e geɗe jokkondire e faggude e liggeey ekn… Duɗal ngal uddaa ko caggal memtagol jaŋde (sariya 99.012 e ñalnde 26 Abiriil 1999). Ɗum heblii fotde 500 jannginoowo e diisneteeɓe e horooɓe e nder ñalɗi juɓɓinaaɗi to “ENI” e nder jiilirde diiwanuuji wonande jaŋde leslesre nder nokku heblo duɗal ngal kadi ɗoo e Nuwaasot.
Jaŋde:
Duɗal huufii 52 duɗal jarriborgal (66 jannginirdu) kuutoriiɗe Pulaar, Sooninke, e Wolof hono ɗemɗe gadane to Tararsa, Barakna, Gorgol, Gidimaka, Asaaba, Nuwaasoot, Nuwaadibu e Tiriis Semmur ; hakkunde 1982 e 1988 duɗe 14 arab ɗo e Nuwaasoot, to Rooso e Kayhayɗi mbaɗti janngude Pulaar, Sooninke e Wolof hono ɗemɗe ɗiɗaɓe. Kalifu nehdi ngenndi waɗii fotde 109 jannginoowo e les njiimaandi Duɗal Ɗemɗe Ngenndiije. Caggal heblo juutngo, tuugiingo e humpitooji leyɗeele catiiɗe en, jarribagol ɗemɗe ɗe fuɗɗii ko e oktoobar 1982 e nder duɗe 12 wonande doge garwane. Ɗemɗe cifaaɗe ɗe njarribaama e mbaydi ngaroori les ndi:
Hakkunde 1982 – 1988. Ɗemde Pulaar, Sooninke e Wolof ko ɗemɗe neeniije, kuutoraama e nder jaŋde fannuuji fof e nder duuɓi jeegom wonande jaŋde leslesre. Arab jannginaa ko hono ɗemngal ɗiɗmal.
E ngalɗo daawal 1982 – 1988. Ɗemde Pulaar, Sooninke e Wolof njannginiraa ko no ɗemɗe ɗiɗaɓe wonande sukaaɓe aarabeeɓe e nder duɗe 14 e Nuwaasoot, Rooso e Kayhayɗi,
Hakkunde 1988 e 1999. Ɗemɗe Pulaar, Sooninke e wolof njanngina ko duuɓi ɗiɗi gadani jaŋde leslesre e nder fannuuji fof. Ɗemngal ɗiɗaɓal (ko Arab maa walla Farayse tawa jinnaaɓe cuɓoto, ɗum tuugii ko e jamirooje laamu). Ɗemngal cuɓangal fuɗɗoto ko e haala e lebbi tati cakkitiiɗi wonande tolno ɗiɗmo e kadi rewrude e haala e binndi wonande tolno tataɓo. Eggugol gannde ɗemngal neeniwal feewde e ɗemngal ɗiɗaɓal yahrata ko seeɗa–seeɗa, so wonaa jaŋde limoore tan heddotoo e ɗemɗe neeniije. Ɗemɗe neeniije e tolno nayaɓo janngintee ko hono fannuuji e nder tuugnorgal ɗemɗe ɗiɗaɓe (Arab e Farayse) ngonta ɗemɗe ganndal e heblo ko fayti e jaŋde hakkundeere. Wonande duuɓi 18 jarribo loowdi tuugnorɗe e defte, ƴoogatnoo ko e tuugnorɗe jaŋde leslesre laamu, tawa eɗe piraa e ɗemɗe tati ɗe, so wonaa defte taro, nde wonno ɗe bulnii ko e tinndi e daari. Waktuuji janngeteeɗi ɗi ko gootum e waktuuji duɗe laamu.
Ɓeto :
Fotde laabi limti limtinɗi golle Duɗal Ɗemɗe Ngenndiije ɓetaama. Halfinanoo ɓeto ngo ko biro diiwaniiwo UNESCO to Ndakaaru (BREIDA) e goomu karalleewu Kalifu Nehdi e Jaŋde Muritani.
Ɓeto BREIDA
Tuggi 23 noowaamburu haa 3 deesaamburu 1981, BREIDA ɓetii golle peewtuɗe e heblo jarribo ngo. E lebbi marse e abiriil 1984, BREIDA ɓetii keɓe jarribo ngo.
Keɓe ɗe ko nii ciforii:
“To bannge haala e binndol golle ɗe ina peewi”;
“Yiɗde sukaaɓe ɓe ɗemɗe mum en e jaŋde nde ina teskini”;
“ñamri jaŋde nde e fawaade e tolnooji ɗi, alanaa sukaaɓe
Caɗeele”;
“Jannginooɓe ɓe ina pelliti tee e goonga ina njiɗi ƴellitaare jaŋde nde e ɗemɗe ngenndiije ɗe”;
“Jinnaaɓe sukaaɓe ɓe ina njogii softeende mawnde e jaŋde duɗe jarriborɗe ɗe”;
“Ŋakkeende rewindo karallaagal jande nde, rokkude himme e sahtaade e kala sahaa defte jannginirɗe ɗe, ɓeydude jeeyngal feewde e renndo ngo, rokkude himme e keblitaagol jannginooɓe ina foti daraneede“;
“Santaas peewal jaŋde nde: e nokkuuji ladde (dowri) ko 82,10% ; e nokkuuji cahe 93,15% e nokkuuji teeru 81,52%”;
“Goomu BREIDA wasiyiima nde jaqde leslesre nde yuɓɓitintee, sabu teskaade ngonka leydi ndi to bannge politik e coftal e faamamuya renndo ngo jaɓde kuptidingol jaŋde ɗemɗe ngenndiije ɗe”.
Ɓeto goomu karalleewu kalifu Jaŋde e Nehdi Muritani cosaangu e yamiroore nde t°00668 /MEN/28/01/1988. Goomu ngu golliima e kitaale 1988 e 1989. Tonngol goomu ngu ko nii siforii: “So eɗen njaɓi fiɓnde e cenagol jaŋde walla kenogol njuɓɓudi jaŋde nde; eɗen mbaawi tonngude, e kuuɓal wonde humpito ɗemɗe pulaar, Sooninke, Wolof e kuuɓal e nder jannginirɗe ɗe e dow ɓeto goomu ngu, ina heewi faayiida sabu santaas peewal ngal tolniima e 61% wonande edda ɗemɗe gadane ɗe e 71% wonande edda Arab njuɓɓudi ngaadanteeri mbaɗi pulaar – Sooninke e Wolof ɗemɗe ɗimme”. E gaynirde goomu ngu ina wasiyoo to bannge laawɗingol “Ƴettugol sariyaaji laawɗinooji e juɓɓinooji jaŋde ɗemɗe ngenndiije ɗe”.
Wiɗto
Duɗal Ɗemɗe Ngenndiije sosanoo ko e hitaande 1979; ngal daraniima wiɗto feewtungo e ɓamtugol ɗemɗe ngenndiije ɗe. Golle ɗe Dudal ngal daraninoo e mbaɗdaa ko e eɓɓooji dendaaɗi e ɗee leyɗeele hirnaange Afirirk kuutortooɗe ɗemɗe men ɗe (Muritani – Mali – Senegaal – Gine Konaakiri, Gine Bisao – Burkina Faso). E nder heen, wiɗtooji ɗiiɗoo mbaɗaama e leyɗeele ɗe.
Eddaaji ɗemngal (Calti) : wiɗtooji to bannge calti e nder ɗemngal mbaɗaama e kitaale 1983 e 1984 e ballondiral e ɗemɗiyankooɓe Mali e Senegaal. Feññinaama heen defte kollitooje ngonka ɗemɗe ɗe kala (Pulaar, Soninke, Wolof).
Firo kelmeeje : tuggi 1981 haa 1999 kelmeendi peewtundi e jaŋde fentaama, Ko noon ne wonande kelmeendi keeroriindi hiisa, siyaas, celluka, ɗemɗiyankaagal, daartol, ganndal nokku, e kelmeendi sato ɗo jannginta ɗo.
Firo winndaango (lexicographie)
Tuggi hitaande 1984 haa 1998 Duɗal Ɗemɗe Ngenndiije daraniima heblude firo-winndaango (caggitorɗe) wonande ɗemngal kala : Pulaar, Sooninke, Wolof. Golle ɗe ndartii ko nde Duɗal Ɗemɗe Ngenndiije fusaa. Goomuuji 3 ɗemɗe ɗe ina njahdinnoo e gollal ngal tafgol kelmeendi keeriindi nehgol jawdi, cellal e senaare.
Duɗe ƴeewndorɗe ɗe, yantude e gollirɗe cellal, nehngo jawdi e ndema, wiɗtooɓe, sanɗaaji duɗe jaaɓi haaɗtirde e pelle pine ɗe kuutoriima e goonga wiɗtooji ɗi e defte ɗe Duɗal ngal hebli.
Jaŋde mawɓe
Wonaa to laamu, wonaa to feere ngenndiyankoore ngam momtugol humambinnaagal e baasal (CSLP), hay gootal e ɗii njuɓɓudeeji teskaaki ɗemɗe ngenndiije Pulaar, Sooninke, Wolof. Ina woodi gollotooɓe woɗɓe daraniiɓe haɓde e humambinnaagu wayɓe no Pelle ɗe ngonaa laamuyankooje e pelle pine no Pelle men ɗee nii. Ɗee pelle ceeraani e hollitde keɓagol mum en e yiɗde mum en wallitde tawi aldaa e njoɓdi hare feewde e momtugol humambinaagal e rewrude e ɗemɗe tati ɗee. Ɗe keblii heblooɓe e jannginooɓe, ɗe tafii cumculaaji, ɗe keblii defte e jaayɗe e nder ɗemɗe ɗe. Eɗe ɗaɓɓi heptinananeede golle maɓɓe ɗe.
WASIYAAJI
Heɓtinde ɗemɗe ɗee fof mbele ɓiɗɓe leydi ndii fof ina mbellitoo e waawde heɓde, e nder ɗemɗe maɓɓe hakkeeji maɓɓe e ko fayti e kabaruuji e nehgol.
Reende e ƴellitde keɓe humpito DƊNG, jokkude golle wiɗto (caggitorɗe e ɗemngal e celluka, defte ɗemɗiije heblo e / walla janngirde e ɗemɗe 4 ngenndiije ɗe) nannditinde golle ɗe hakkunde leyɗeele (ɗemɗe ɗee fof ko ɗe jeyaaɗe baŋ yoo baŋ hakkunde leyɗeele, maa e nder leydi ndi).
Tafde goomuuji jiilgol ngam jokkude golle DƊNG taw tuugnorgal mum ko njuɓɓudi taƴndi hattan mum, ndi neɗɗaagal mum heɓtinaa, ndi yowitaaki to bannge ngalu.
Naatnude ɗemɗe ɗe e nder jaŋde ngenndi
Teskagol ɗemɗe ɗee fof e nder golle jaŋde mawɓe, waɗde jokkorde hakkunde jaŋde laawɗinaande e nde laawɗinaaka teeŋti noon wonande sukaaɓe woppuɓe lekkon.
Waɗde e ngonkaaji newnooji ƴellitagol ɗemɗe ɗe yeru (Juɓɓingol ɗemɗiyankaagu)/ ɗemɗe ngendiije e ɗemɗe koɗe nder golle jaŋde njuɓɓuli e duɗe keblorɗe; nder sifa cuɓagol e / walla nawgol e nokku golle gollotooɓe laamu, huutoraade ɗemɗe ɗe e konnguɗi e jaayɗeeli e golle njuɓɓudi laamu e/walla politik (laamu, senaa, asammbelee, njuɓɓudi laamu, pelle politik ekn).
TONNGOL
Hannde, haralleeɓe ina nanondiri e jaɓde wonde yahdinde jaŋde e geɗe ƴellitooje faggudu e renndo e nder leyɗeele Afirik, rewata tan ko e wuurtinde e naatnude ɗemɗe ngenndiije ɗe e nder jaŋde lekkon. Ɗemɗe neeniije sukaaɓe, ko huunde nawroore yeeso hattan almudɓe e moƴƴinde jaŋde. Caggal ɗum huutoraade ɗe e nder duɗe ina newna ƴellitgol ɗemɗiyankaagu; wona potal e udditagol e ɗemɗe e pine goɗɗe. Ɗemɗe ngenndiije ɗe ina mbaawi wonde kuutorgal e nder heblo maɓɓe e jaŋde sukaaɓe woppuɓe lekkon.
Eɗen mbiya ardiiɓe politik en ɓe nde njaɓata naatnude ɗemɗe ngenndiije ɗee fof e nder politikaaji e nder pewje ngenndi e ko fayti e nehdi, wiɗto jaŋde mawɓe sibu miijo potal, ngam newnande ɓiɗɓe leydi ndi e heɓde hakkeeji mumen e ko fayti e pine, kam e Doosgal leydi e nanondire hakkunde leyɗeele kuutorteeɗe ɗo pawi e daaɗe mum en e ngam kadi tiiɗnude ngootaagu leydi.
______________
Waɗaa ko Nuwaasoot ñalne 15 Marse 2008
Pelle Pine Ngenndi
- Fedde Ɓamtaare Pulaar e Muritani, tonngoode yamiroore 000542/MINT/SAB,4 Suwe 1976.
- Fedde Ƴellitgol Ɗemngal e Pinal Sooninke e Muritani KK : 009/MINT, 3 Mars 1978.
- Fedde Ƴellitgol Ɗemngal Wolof e Muritani KK : 1482/MINT/DAP, 2 deesaamburu 1980.
DUTTORDE
- Hawraande winnderiyankoore hakke aadee 10 deesaamburu 1948,
- Hawraande winderiyankoore momtugol humambinaagu e nder mudda duuɓi 10 fedde winnderiyankoore ƴellitagol 15/11/1964,
- Kuulal 79.348/PG/MEFS 10/12/1979 cosgol DƊNG,
- Kuulal 80.067/PG/MEFS 11/04/1980 cuɓagol hoyreejo e terɗe diiso njuɓɓudi DƊNG,
- Kuulal 81.072/PG/MEFS cuɓagol maandeeji latin ngam wonde maandeeji binndugol alkule pulaar Sooninke e Wolof,
- Piɓondiral hakkunde leyɗeele ko yowitii e hakke faggudu e renndo e pine ciynangal 3/1er /1976,
- Kuulal 84.180 cubagol goomu ngenndi ngam waylo jaŋde,
- Kuulal 346/MEN/DEF 5/6/1984, cuɓagol terɗe goomu rewindo jaŋde mawɓe,
- Kuulal 003/MEN 3.1er 1987 ko yowitii e rewindo duɗe ƴeewndorɗe DƊNG,
- Kuulal 87.010 21/1er 1987 cosgol diiso ngenndi ngam jaŋde mawɓe,
- Kuulal 00668/MEN 28/1er/1988 toɗɗagol terɗe goomu haralleeɓe. Nokku jaŋde ngam ɓetde ƴeewndogol DƊNG,
- Kuulal 00209/MEN/SG/DEF/ILN 9/4/1988 cuɓagol haralleeɓe rewindo e horo jaŋde jannginooɓe e nder ƴeewndorɗe ɗemɗe ngenndiije ɗe,
- Pellital hitaande winndiriyankoore ko fayti e mawɓe 1989,
- Kuulal 99.022. 26/4/1999 ko fayti e waylo nehdi,
- Kabrugol winnderiyankoore ngam jaŋde wonande yimɓe fof , “kabrugol 3/90
- Kabrugol Hamburg fayti e nehdi mawɓe sulyee 1997,
- Nanondiral e hakke ɓeydagol suka ( 29/11/1991)
- Nanondiral ceniingal e nanondiral Afrik hakke aadee e renndo ko yowitii e hakke rewɓe e Afrik,
- Golle Ndakaaru: Nehdi yimɓe fof, reende konngol men, Abriil 2000,
- Kabrugol winnderiyankeewol UNESCO ko fayti e eddaaji pine 2-11-2001
- Doosɗe Ndenndaandi Lislaamiyankeeri Muritani 25/6/2006 (Kuulal 6)
- ONU nanondiral CE DAW (nanondiral ngam riiwtude denndaangal fannu ceerndugol fayde e debbo,
- ONU: Nanondiral winnderiyankaagal ko fayti e riiwtude kala fannu leñamleñamaagu.
- Caggal daawal compugol dowla tuugiiɗo e demokaraasi rewrude e woote toɗɗagol hooreejo leydi ɗe yimɓe fof ceedtii nuunɗal mum, walla kam njaɓi,
- Caggal kadi juɓɓingol ñalɗi ngootaagu ngenndi, e puɗɗagol artirde mooliiɓe e taccinanooɓe e kitaale 1990-1991 kam e jeewte jowitiiɗe e cafrugol ñawanɗe bonanndeeji ɓennuɗi (warhooreeji ekn…)
- Caggal gootgol sariya kiisotooɗo niyaagu no warhoore nii,
- Caggal kadi lelnugol tuugnorgal keeringal paytungal e nguura (programme spécial d‘intervention)
- Caggal ɗeeɗoo geɗe fof mbiy-ɗen, laamu ngu yaaɓani jooni ko gollal mawngal, caɗtungal, so jeewte paytuɗe e tippudi nehdi e jaŋde. Ina wayi no, e ooɗoo sahaa mo kaalaten, ardorde leydi ndi (présidence) ƴettii yamiroore ñalnde 26 mee toɗɗiinde terɗe goomu potngu ɗowde ɗeen jeewte. Ko ɓeeɗoo ngoni terɗe goomu ngu:
- hooreejo : Eli Wul Allaaf
- terɗe goomu :
- Ahmedu wul Raadi
- Muhammed el Ghaali Bah
- Turkiyaa Daddaa
- Hasni wul Diidi
- Joop Buubakara
- Sidi el Muttaar wul Naasi
- Umar wul Ma’atalla
- Faatimettu mint Muhammed Saalek
-Muhamed Lemiin wul Kettaab
- Mohameden wul Ahmeddu
- Muhammeden wul Babbah
- Moodi Kamara
- Mustafa wul Ahmed Eli
Ñalnde alet 1 suwee, ɗeeɗoo terɗe ngoondii, e innde Alla, ɗowrude golle ɗe nuunɗal e kellifuya, ɓe ngoondii mooftude sirlu jeewte ɗe haa bada. Ɓe ngoondi ko yeeso mawɗo leydi, e tawtoreede hilifaaɓe e hoohooɓe laamu ngu, kam e pelle renndo leydi ndi. Ɗum waɗnoo ko to Galle Mooɓondire (Palais des Congrès) hedde waktu jeegoɓo ñalnde alet 1 suwee.
Fayndaare ɗeeɗoo jeewte joopiiɗe tippudi nehdi e jaŋde ko wiɗtude denndaangal caɗeele leydi ndi wondi e sakkitde peeje mbele aɗe ndañanee safaruuji juumtuɗi. Eɗen mbasiyoo banndiraaɓe ɓe kala, nde mbaɗtata heen hakillaaji mum en, mbele so ɗum heedoyii, mbele gooto kala ina waawa rokkude heen miijo mum.
To bannge men, enen Fedde Ɓamtaare Pulaar e Muritani, ko ina wona jooni lebbi jeegom ko heen ngon-ɗen. En keɓii, e ballondiral e pelle pine Ɓamtaare Wolof e Sooninke, lelnidde miijo, fuɗɗiingo holliteede ardiiɓe leydi ndi. So Alla jaɓii kadi, ngoon miijo maa hollite denndaangal pelle politik e pinal e renndo leydi ndi.
Ngoon miijo noon wasiyii ko yo ɗemɗe ngenndiije leydi kala (Wolof, Arab, Sooninke e Pulaar) kuutore e nder jaŋde he, ɗe ngona kañje kala ɗemɗe gollorɗe e njuɓɓudi laamu (woni ɗemɗe laawɗinaaɗe). Sibu en ceeraani e wiyde wonde alaa ɗo yiyaa e winndere he, leydi walla leñol ina ƴellitorii ɗemɗe walla ɗemngal jananinkeewal.
Hono no mbiyruno-ɗen, terɗe Goomu ɗowoowu golle ɗe ngoondii yeeso mawɗo leydi ñalnde alet 1 suwee 2008. Mawɗo leydi ndi kañum ne waɗii diskuur.
O wiyi «ko sabu men faamde luggiɗgol iiñcuru ndu kam e kimmugol jaŋde wonande leydi kala njiɗndi ƴellitaade addani sosde nguuɗoo goomu, mbele ina ɗowa golle ɗe, tawa denndaangal anndanɓe geɗe ɗe ina ndokka heen miijooji mum en, mbele ndañen miijo laaɓtungo addanoowo en waawde huutoraade jaŋde nde ngam ƴellitde leydi ndi, ndañen miijo laaɓtungo hol janngo njiɗanɗen sukaaɓe men e leydi men. Ɗeen jeewte noon tuugotoo ko e donaaɗi men e adaaji men kaaldigal wonande denndaangal geɗe mawɗe ɗe ummanto-ɗen”.
O wiyi wonde addi mo ɗo hannde ko huuɓnude geɗel goɗngel ngel o hunaninoo ɓesngu Muritani, so diisnondiral e denndaangal geɗe mawɗe joopiiɗe kuccam Muritaninaaɓe kam e nguurndam leydi ndi e tafngo neɗɗanke Muritaninaajo. Ngaal diisnondiral woni hannde geɗe toɗɗiiɗe nehdi e jaŋde e heblo.
“E jamaanu men hannde o, weytaare ɓesngu e ƴellitaare leydi pawaaki e doole ɓesnguuji walla leyɗeele, pawaaki e ngaluuji mum en, ɗe ɓuri fawaade ko e keɓe to bannge yimɓe hattanɓe, jogiiɓe kattanɗe to bannge ɗemɗe, e informatik e siyaas (ganndal siyaas) tawa kadi ko yimɓe nehiiɓe, faamɓe, waawɓe maslahaa aduna ».
«Yonta jannguɗo, pinɗo, gollotooɗo ko kam woni ngalu goonga goonga, ko kam woni hoore jawdi ɓurndi siirde, sibu ko yonta jogiiɗo ooɗoo sifaa waawi faggaade ngalu e doole tawa ina moƴƴitina nguurndam e aduna. Yonta bayɗo nii noon waawi tafde ɗum tan ko tippudi nehdi e jaŋde njaajndi, njogiindi ñamri, mbaawndi wonde cuɓaandi.”
«So tawii ɗum ina wonani denndaangal leyɗe e ɓesnguuji, sikke alaa heen, eɗum wonani leydi men, ngu nganndu-ɗaa meeɗaa seerde e alluwal e kuɗol e dahaa e deftere, ɓengu men nehaangu, gila dawaa dawi, e hormaade ganndal e yarlitaade e yankinaade ngam heɓde ganndal ».
«Ɗum fof e wayde noon, haɗaani en, hono no ɓesnguuji keewɗi goɗɗi nii, wondude e caɗeele to bannge tippudi nehdi e jaŋde, donkundi wootoɗidde, ndonkundi laaɓtande en, ndi payndaale mum laaɓtaani, ndonkundi huuɓnude soklaaji leydi men to bannge jagge baawɗe tammbaade ƴellitaare leydi ndi, yo won to bannge kattanɗe mum en golle walla nehdi mum en. Ɗum noon eɗen ŋakkiraa jagge pinanɗe, paamɗe mbayliigaaji yonta hannde o, baawɗe miijanaade janngo men, tawa ina ngolloroo peelelaagal e hakilantaagal ngam tafde renndo yahdungo heen.”
«Ko sabu am faamde luggiɗgol caɗeele ɗe kam e darnde teeŋtunde tippudi nehdi e jaŋde foti daraade ngam ƴellitaare leydi ndi, e tuugaade e aadaaji men kaaldigal e diisnondiral e denndaangal geɗe mawɗe toɗɗiiɗe nguurndam leydi ndi, ko ɗee geɗe ngaddani en sosde nguuɗoo goomu potngu dowɗe ɗeen jeewte ».
“Nguuɗoo goomu halfinaa, e ballondiral e gollotooɓe e ɗiin nokkuuji e denndaangal ɓe ɗum toɗɗii, lelnude dabi laaɓtuɗi wonande jaŋde e heblo jagge leydi ndi, tawa ina feeñnina denndaangal golle potɗe waɗeede kam e loowdi e ñamri jaŋɗeele ɗe e ko ɗum ɗaɓɓi to bannge yimɓe haralleeɓe. Ɗum fof noon ko haa mbaawen tafde yonta keso Muritaninaa-ɓe yiɗɓe ngootaagu ngenndi ndi, haɓɓiiɓe e ɓure goonganteeje renndo men, udditaniiɓe, faamɓe yonta keso gonaaɗo o, marɓe sato mum en”.
«Aan Hooreejo nguuɗoo goomu, onon terɗe goomu ngu kala, miɗo teeŋtina konngol am feewde e mon, miɗo teeŋtina hoolaare am mon. Njiɗ-mi ko ngolloro-ɗon wellitaare e ndimaagu e kellifuya e nuunɗal, mbele yaakaare fawaande e mon nde ina tabita. Ko ɗum woni muuyaande denndanngal jannginooɓe e janngooɓe e toppitiiɓe jaŋde e heblo, ko ɗum woni muuya jiknaaɓe elewaaji e denndaangal ɓensgu leydi ndi ɗo ɓe mbaawi hoɗde kala.”
“So Alla jaɓii maa dowla o tottu on kala ko katojinaa ngam moƴƴinde golle kalfina-ɗon ɗe. Miɗo ɗaɓɓiri kala gollotooɓe e ɗiiɗoo nokkuuji kam e gollodiiɓe men to bannge ƴellitaare nde mballondirta e mon mbele ɗeeɗoo golle ina njuumta ».
«Miɗo yenanaa ma on mbaaw heɗaade yimɓe ɓe, ma on naftoro denndaangal keɓe men e humpitooji e miijooji ɗii kala ngam faamde caɗeele jaŋde men nde wondi hannde ɗe e yiytande ɗum peeje juumtuɗe e rewrude e kaaldigal nuunɗungal tawa alaa ko woƴi on so wonaa nafoore ngenndi ndi kam e nafoore yontaaji payɗi, tawi kadi on njiylaaki heen hay nafoore heeriinde wootere, ko aldaa kadi e heedi heeda».
Caggal konngol hooreejo leydi ndi, ko kalifu jaŋde lesre e hakkundeere e mumtugol humambinnaagu, hono Nebguu-ha mintu Muhammed Faal, yettini konngol e innde nokkuuji kalfinaaɗi jaŋde e heblo.
O idii fof o wiyi omo welaa e oo himme mo mawɗo leydi ndi hokki nokkuuji jaŋde e heblo kam e pellital mum ƴellitde jaŋde leydi ndi sibu ɗum nootii ko e yiɗde ɓesngu men.
E nder ɗuum o wiyi wonde «baylugol tippudi nehdi e jaŋde leydi ndi kam e heblo njeyaa ko e ngoƴaaji hooreejo leydi ndi ɓurɗi teeŋtude, tee toɗɗagol terɗe goomu potngu ɗowde jeewte ɗe yahata ko e tabitinde oon ngoƴa». O teeŋtinii yaakaare mawnde fawaande e nguu goomu ngam waawde seɗde e humpitooji men binndanɗe naftooje ngam lelnande leydi ndi tippudi nehdi e jaŋde njuumtundi.
Eɗen ciftina tan, hay so tawii en meeɗaa seerde e haalde ɗum ɗooyene, wonde tippudi nehdi e jaŋde leydi ndi ina wondi e caɗeele teeŋtuɗe, peeñirooje e mbaydiidi keewɗi, haa arti noon e leefɗitgol tolno ganndal janngooɓe ɓe. E nder ɗum kadi, eɗen nganndi caɗeele keewɗe ɗe leydi ndi tacci, ummorii ko e luure lelnugol tippudi nehdi e jaŋde. Ko nduwoto-ɗen tan ko Alla rokku ɓesngu Muritani waawde nanondirde e tippudi nehdi e jaŋde ngaddotoondi ɓamtaare leydi ndi, tawa denndaangal moɓe ɓesngu ina njiytoo heen koye mum en. Ɗum firti ko tippudi nehdi e jaŋde ndowlinoori ganndal e karallaagal, kisnoori pine leƴƴi leydi men kala. Eɗen mbaawi nii wiyde, ngalɗoo gollal jeyaa ko e golle potɗe tiiɗtinde ngootaagu ngenndi ndi.
Bookara Aamadu Bah
NAATIRDE
E nder woote cuɓagol hooreejo leydi jawtuɗo o, Sidi wul Sheek Abdallaahi huninooma, so ɓennii, maa yuɓɓin diisnondiral ngenndiyankeewal peewtungal e Jaŋde e nehdi e heblo leydi ndi. En keɓiino hollitde, e nder Fooyre Ɓamtaare t° 47, wonde pelle men ngenndiyankooje tati toppitiiɗe pinal (Ɓamtaare Pulaar, e Sooninke, e Wolof e nder Muritani), caggal nde ndiisnondiri, ndentinii e joɗnde wootere haralleeɓe pelle ɗe, e gollinooɓe e Duɗal Ɗemɗe Ngenndiije, e teelɗuɓe toppitiiɓe golle jaŋde (sukaaɓe e mawɓe), e ɗemɗiyankaagal, e ɓamtaare ɗemɗe ɗe, ɗoo e nder Nuwaasoot, ñalnde alet 7 oktoobar 2007.
Fotde 30 neɗɗo e bismanooɓe e golle he tawtoranooma ndeen joɗnde. Caggal nde yimɓe ɓe njuurnitii ngonka ɗemɗe ɗe, e ɓamtaare majje, hawraama yo wiɗtooji ɗi ɓeyde, ɗi ngabbitoo e ɓetde, e seɗde humpito leydi ndi e ko feewti e golle ɗemɗe ngenndiije, e ko ɓamtata pine e ɗemɗe leydi ndi no haanirta nii, e dow tuugaade e ngootaagu leydi ndi, e ko nafata leydi ndi kam e ɓesnguuji leydi ndi fof. Tawtoraaɓe ɓe peccitanooma e nder goomuuji tati, hono Goomu Wiɗto e Duttorɗe, e Goomu Jaŋde Mawɓe, e Goomu Jaŋde e Heblo. Goomuuji ɗii fof ngartirii golle mum en e nder ñalɗi ɗiɗi pinal, ñande aset 10 e alet 11/11/2007 to Galle Sukaaɓe Keso to, e dow ballal Kalifu Cukaagu e Coftal Ɓalli, e Intermon-Oxfam, e Fonadh (eɗen njetta ɓe heen kaaɗtudi njettoor). Caggal ɗum, njeñtudi ñalɗi pinal ɗi renndinaa, tonngaa, heblaa e denndaangal ɗemɗe kuutorteeɗe e leydi ndi, hono Pulaar, e Soninke, e Wolof, e Arab, e Farayse, gasi hebleede ko ñalnde 19/03/2008. Ko ɗum woni ko feeñninaa (bayyinaa) ɗo hannde, e Fooyre Ɓamtaare t° 55 e faynde arde.
Faandaare majjum : ko ɗum hujjinannde wonande pine e ɗemɗe pulaar, soninke, e wolof e nder leydi ndi, feewde e ardiiɓe e taƴooɓe hattan leydi ndi, to bannge dawrugol (politigi), e fawaade e ngonka demokaraasi mo ngon-ɗen e mum hannde o, kadi e dow ko mahata maa tiiɗtinta potal e ngootaagu leydi ndi e leƴƴi ɗi.
Nuwaasoot, ñande 15 suwee 2008
Fooyre Ɓamtaare